Antal sidor: 168
Förlag: Modernista (Tack för boken!)
Utgivningsår: 1962
Mitt betyg: 4/10
Handling:
Det är en mörk och stormig natt. Tonåriga Meg Murry sitter i sitt rum på vinden, lyssnar på blåsten som river i huset och funderar för sig själv. Hon vantrivs med sin kropp och sitt utseende. I skolan är det mesta jobbigt och krångligt. Och hennes pappa, vetenskapsmannen, har försvunnit efter att ha jobbat med ett mystiskt experiment på uppdrag av regeringen. Men det är inte bara Meg som är vaken den här natten. Mamma och lillebror Charles Wallace är också uppe, för den mystiska tanten Fru Vadå har kommit på besök och slagit sig ner i deras kök - och hon verkar veta en hel del både om vart Megs pappa kan ha tagit vägen, och om hur de ska kunna få tillbaka honom.
Mina tankar:
Som ni kanske ser på betyget så var inte detta riktigt en bok för mig. Den hade absolut sina höjd punkter men i det hela så kände jag inte riktigt att denna föll mig i smaken. Jag vill dock inte påstå ett boken var dålig utan tvärt om egentligen, den hade spänning och äventyr. Men det blev bara lite för mycket av det goda för mig helt enkelt.
Man får som sagt hänga med Meg och Charles på en resa för att hitta sin far vilket blir ett helt äventyr. De går igenom massor med olika konstigheter, tessranden och möter tant djur. Boken är dock rätt så intressant då boken skrevs 1962 och den science fiction som är skriven är helt klart före sin tid. Jag tycker att det som skrevs i boken är mer något som man skulle se i en ny skriven barn bok idag än från en bok som kom ut 1962.
Men tyvärr tycker jag att den blev allt för rörig. På många ställen hängde jag inte riktigt med eller förstod inte riktigt vad författaren menade. Jag tycker också att det fanns lite oklarheter med Fru Vem, Fru Vadå och Fru Vilken. Jag tycker inte man riktigt fick en bra förklaring på vem de egentligen var eller varför de inte till exempel kunde gå på vissa planeter. Jag tycker också att för en så tunn bok så var den väldigt tungt skriven och det ibland kunde bli lite uttråkande att försöka läsa den.
Men som sagt är detta hur jag tycker om boken, men jag kan dock se varför många tycker om den.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar